Din doft...
Dagen har varit sjukt stressig men nu är jag äntligen hemma och kan pusta ut en stund innan jag måste iväg igen. Det råkar nämligen vara så att jag har en bror som fyller år just idag! Grattis på dig underbara bror! Jag ska färga håret sen ikväll också och fixa det som går att fixa idag inför imorgon! Men nu till rubriken... Jag kände Din doft idag, en kort vindpust förde den med sig, den stannade hos mig i någon sekund för att sedan dra vidare till någon annan. Mitt hjärta slog tre dubbla slag av minnen som kom när jag kände Din doft! Jag är så ledsen att det blev såhär! Tänker på hur det hade kunnat varit, men försöker att tänka framåt som du fick mig att göra förut. Jag önskar att du kunde se hur jag mår nu, önskar att du kunde krama mig och säga allt blir bra och sjunga dina sånger för mig. Men du är inte här, du kramar mig inte längre, du säger inte att allt kommer bli bra och du sjunger inga sånger för mig mera! Fan vad jag saknar dig! Utan dig är jag ingen! Jag behöver dig mer än du anar! Varför har det blivit såhär? Jag vet anledningen men ujag önskar att jag inte gjorde det! Jag är ledsen utan dig inte samma människa längre! Jag sa inte ens hejdå ordentligt! FAN jag förbannar mig själv för det. If I could turn back time, if I could find a way! I would make it bether for both of us! XOXO jag vet att ni älskar mig, menar varför annars läsa?
Kommentarer
Trackback