muminsmurf

Funderar på det man säger att erfarenheten av livet är det som formar en till den man bliir. Jag vet hur alla år har svarvat mitt innre till den jag är men hur kommer jag tänka tillbaka på 2011 om tio år? Jag minns första gången jag träffa min bror och syster och jag minns alla bus vi gjorde. Dee formade en liten del av den jag är idag. Jag minns när jag fick min nya mamma och en ny familj. Det är över 10 år sedan men det hade kunnatt vaarit igår. Jag minnns hur jag blev behandlad av min mor, far och "vänner" det har format en stor del av den jag är idag. När man gått igenom mycket och ibland mått så dåligt att man velat dö så får livet en annan mening. Alla har sina minnen och många har gått igenom mer än man borde. Jag vill inte påstå att jag är värst men jag vet hur in åt helvete jobbigt livet kan vara ibland men jag vet också att man lär sig av sina misstag och även andras. Men jag kan ärligt säga att varje morgon när jag öppnar ögonen är jag rädd, jag har respekt för livet och oroar mig för att jag sska formas av omgivningen till något jag inte vill vara. Min fd mamma är sjuk och jag kan inte göra något, ibland ångrar jag att jag gick för alltid men samtidigt är jag såå arg på henne att jag skakar när jag tänker på vad hon gjort. Min pappa älskar jag över allt annat men han är också sjuk fast på ett annat sätt.shitt det är fan svårt att skriva nu för tårarna bränner bakom ögonen! Jag undrar om jag kommer de tillbaka på detta år och se det som ett piss år för alltid eller kommer jag tycka att det var ett bra år trotts allt? Minnen kommer tillbaka, känslan när jag träffat de jag tycker extra mycket om, kännslan när jag sårat den jag älskar mest känslan av att bara vilja bort för alltid kännslan av att vilja åka tillbaka kännslan av att vilja åka tillbaka. Kommer jag i framtiden vara stollt över beslut jag tagit i år eller kommer jag fortsätta ångra mig? XOXO